Kindred

Två halvor av samma slut

Kindred omtalas aldrig som en enda varelse, för det ’r inte en. Lamm och Varg är bundna till varandra, oskiljaktiga, och tillsammans täcker de in varje sätt en dödlig i Runeterra kan möta sitt slut. Lamms båge är den mildare halvan av paret och erbjuder en snabb befrielse till dem som har funnit ro med att dö. Varg är det som kommer för dem som inte har det, de som springer, som vägrar, som kämpar mot det oundvikliga långt efter att det finns någon mening kvar med det. Hans käftar sluter varje avstånd som Lamms pilar var menade att bespara dem.

Vilket ansikte av Kindred en person möter verkar bero mindre på Kindred själv och mer på den dödliga i fråga. Tolkningarna av vad det faktiskt innebär varierar stort i regionen, men grundregeln förändras inte: alla väljer till slut, vare sig de menar det eller inte, vilken halva av Kindred de verkligen tillhör.

Jakter som aldrig tar slut

Kindred’s kit är uppbyggt kring att märka byte och fullfölja det. Den passiva, Mark of the Kindred, låter den markera specifika mål som ska Huntas, och att slutföra tillräckligt många av dessa märken förstärker dess basförmågor permanent, och vart fjärde märke förlänger även dess attackräckvidd. Dance of Arrows låter Lamm rulla undan samtidigt som hon avfyrar upp till tre skott på en gång. Wolf’s Frenzy får honom att riva allt i närheten medan Lamm tyst staplar laddningar från att röra sig och attackera, och löser in dem för en skur av healing när de är fulladdade. Mounting Dread saktar ner ett mål med ett noggrant skott, och om Lamm landar ytterligare två träffar på samma fiende avslutar Varg sekvensen med ett språng. Lamb’s Respite, ultimatet, gör motsatsen till allt annat i kitet: under dess varaktighet kan ingenting i området dö alls, en paus som paret sällan ger någon, och aldrig särskilt länge.