Bard

Ingen i Runeterra kan med säkerhet säga var Bard kom ifrån, bara att han anlände från någonstans långt bortom stjärnorna och aldrig riktigt lämnade oss. Han rör sig genom världen som en agent av slumpens lyckträff, och knuffar händelser tillbaka mot balans varje gång kaos hotar att tippa saker för långt. Sångerna som skrivits om honom är oense om nästan allt utom en sak: han kan inte motstå en artefakt som berörts av verklig magisk kraft.

Han reser sällan ensam. En glad kör av andemeeps följer honom överallt, små hjälpredor som gör det svårt att läsa hans handlingar som något annat än välmenande, hur underliga hans metoder än ser ut utifrån. Bard’s egen logik är inte alltid begriplig för de människor han hjälper, men den balans han skyddar brukar hålla ihop när han är klar.

Hans kit speglar den beskrivningen nära:

• Traveler’s Call — meeps som följer med hans attacker och blir starkare när han samlar Chimes.
• Cosmic Binding — en missil som saktar ner och kan stunna mellan två träffade mål.
• Caretaker’s Shrine — en helandepunkt som belönar tålamod genom att bli starkare innan den används.
• Magical Journey — en enkelriktad portal genom terräng, öppen för både allierade och fiender.
• Tempered Fate — hans ultimate, som låser allt den träffar, vän som fiende, i stasis.

Även hennes allierade noterar att Bard inte gör någon tydlig åtskillnad mellan sidor när han kastar sin sista förmåga – en passande egenskap för en vandrare som lyder under en balans större än någon enskild fraktion, inklusive champions som Kindred som också står en bit utanför Runeterras vanliga konflikter.

På Rift hamnar han oftast i support-rollen, ibland mid, driven av Mana precis som många av Runeterras märkligare vandrare. Andra champions utan ett fast hemland, som Fiddlesticks, delar samma rotlösa kvalitet, även om få bär den med Bards glada likgiltighet inför konsekvenser.