Zaahen

En gud som valde buren

Zaahen brukade dyrkas. Nu jagar han sin egen art. Som en av Darkin bär han både gudomlig och korrumperad kraft i lika mått, och under en lång period av sin existens valde han att förbli förseglad inuti sin glaive snarare än att riskera vad den kraften skulle kunna göra om den lämnades obehindrad. Den inneslutningen var inte ett straff — det var återhållsamhet, vald av egen vilja för att hålla galenskapen borta.

Fri, men aldrig färdig med striden

Han vandrar fri nu, och kriget har inte tagit slut — det har bara flyttat in i honom. Zaahen jagar de andra Darkin över Ionia och bortom, och motstår samma korruption som han försöker utrota hos sina egna fränder, sida vid sida med ionier som Irelia som utkämpar sina egna strider för regionen. Hans ädla avsikter har inte mildrat hans metoder; varje strid handlar lika mycket om att bevisa att han fortfarande kan hålla stånd mot sin egen natur som om att stoppa vilket hot som helst som står framför honom.

Den spänningen syns i hur han slåss. Darkin Glaive gör två hugg på hans nästa attack, vilket ger bonusskada och helar honom, och en andraväxling lägger till en knock-up på följande slag. Dreaded Return stöter framåt och drar träffade fiender tillbaka mot honom. Aureate Rush gör en dash till en plats och skär omkring sig vid ankomst. Grim Deliverance, hans ultimate, får honom att resa sig innan han stöter nedåt, skadar fiender och helar sig på en del av vad han åstadkommer. Cultivation of War, hans passiva, bygger staplar av Determination från att träffa fiendtliga champions, vilket ger bonus attack damage som når sin topp när han är full av det — en krigare som blir farligare ju längre striden mot sig själv fortsätter. Som en fighter som är lika bekväm med att utbyta slag på nära håll som att smyga förbi en fiendelinje, använder han mana snarare än fury eller energi för att driva den ständiga offensiven, en resurs som oftare förknippas med försiktiga casters än med en krigare som tillbringar större delen av en strid på melee-avstånd.