Pantheon

The Aspect of War dog en gång, och något annat svarade i dess ställe.

Atreus var aldrig menad att överleva som värd för The Aspect of War, än mindre att fortsätta kämpa efter att den himmelska kraften inuti honom förstörts. Ett slag som kunde slita stjärnor loss från himlen borde ha gjort slut på honom tillsammans med den. Istället stod han ut, och med tiden försonades han med sin egen dödlighet — inte en guds oövervinnerlighet, utan envisheten hos en man som vägrar att stanna nere.

Återfödd som Pantheon

Det som uppstod ur den överlevnaden kallar sig Pantheon, trots att det inte bär någon av den gudomliga auktoritet som namnet en gång hade. Atreus kämpar mot det gudomliga nu istället för för det, och svingar vad som återstår av den fallna Aspektens vapen mot själva krafterna i Targon — ett berg som når högt nog att snudda vid stjärnorna, hem för Aspekter och mysterier som ingen dödlig helt förstår — som formade honom. Andra bärare av himmelsk kraft, inklusive Aurelion Sol, Diana och Leona, lyder alla under något större än sig själva. Pantheon lyder under inget annat än sin egen vilja.

Ett spjut som inte bryts

Det översätts direkt till ett kit byggt för vilken av de två banorna han än kan inta, top eller mid, drivet av mana snarare än någon kvarvarande gudomlig reserv. Comet Spear kan stötas på nära håll eller kastas på avstånd, vilket ger honom flexibilitet i hur han inleder en strid. Shield Vault dashar honom till ett mål, skadar och stunnar dem vid ankomst. Aegis Assault sätter hans sköld framåt och gör honom kortvarigt immun mot skada framifrån medan han slår tillbaka upprepade gånger med sitt spjut — en ställning som straffar fiender som inte är villiga att flankera honom. Grand Starfall, hans ultimate, låter honom samla sig innan han hoppar upp mot skyn och kraschar ner som en komet på en vald plats. Mortal Will, hans passive, förstärker hans nästa spell var få casts, ett tyst eko av den himmelska kraft han inte längre fullt ut besitter men har lärt sig att approximera genom ren envishet.