Kog'Maw

Kog’Maw kom inte till världen så mycket som den blev utstött från den. Den uppstod ur en ruttnande Void-inträngning i ödemarkerna i Icathia, en födelse som lämnade den med en frätande, ständigt öppen mun och väldigt liten aning om vad något runt omkring den egentligen var. Dess lösning på den okunnigheten är enkel: gnaga och dregla på allt den stöter på, och behandla varje föremål och varje varelse som något som måste smakas innan det kan förstås.

Inget av detta gör Kog’Maw direkt illvillig. Där Kha’Zix jagar med beräkning och Kassadin jagar av sorg, följer Kog’Maw helt enkelt sin nyfikenhet vart den än leder, och dess naivitet är farlig just för att den aldrig anländer insvept i uppenbar fientlighet. Ett frosseri från Kog’Maw föds inte ur hunger eller hat; det är bara vad som händer när gränslös nyfikenhet möter något nytt och, så vitt Kog’Maw anser, ätbart. Den som står i närheten när nyfikenheten tar överhanden har sällan tid att förklara att den faktiskt inte var mat.

Dess förmågor är uppbyggda kring räckvidd snarare än subtilitet. Caustic Spittle fräter bort en måltavlas armor och magic resist samtidigt som det snabbar upp Kog’Maws egna attacker. Bio-Arcane Barrage förlänger dess attack range och lägger till en andel av måltavlas maximala hälsa som bonusdamage vid varje träff, vilket låter den hota betydligt större varelser än dess storlek antyder. Void Ooze lämnar ett saktande spår efter en frätande projektil, och Living Artillery, dess ultimate, avfyras från en genuint enorm distans och slår hårdare mot fiender som redan har låg hälsa. Inte ens döden stoppar den helt: den passiva förmågan Icathian Surprise får Kog’Maw att explodera fyra sekunder efter att den dör, en sista nyfiken och obetänksam handling riktad mot den som fortfarande står tillräckligt nära för att känna den. Inte ens i döden kan den motstå att ta reda på vad som händer härnäst.