Kalista

En pakt med Kalista är inget man ingår lättvindigt. Hon är hämnd i rustad, spektral form, frammanad ur Shadow Isles i ett enda syfte: att jaga bedragare och förrädare på uppdrag av dem de förrådde.

Hon svarar inte på alla vädjanden om rättvisa, bara de som beseglats med något likvärdigt det som förlorats — den sökandes egen själ, erbjuden i utbyte mot hennes spjut. När den affären är ingången finns ingen återvändo. Andra andar från Shadow Isles, Hecarim bland dem, vandrar i samma förbannade skärgård, men få av dem verkar på lika obevekliga villkor som hon.

Hennes combat-verktygslåda är helt uppbyggd kring momentum och precision:

• Martial Poise — hennes passiva, som låter ett rörelsekommando under hennes attackuppladdning omvandlas till en liten utfall.
• Pierce — ett kastat spjut som fortsätter flyga genom varje fiende det dödar.
• Sentinel — bonusskada när hon och hennes Oathsworn slår samma mål, plus en spejande själ hon kan skicka i förväg.
• Rend — spjut som lämnats instuckna i fiender och kan ryckas loss för att sakta ner och eskalera skada.
• Fate’s Call — hennes ultimate, som teleporterar hennes Oathsworn till hennes sida och låter dem rusa framåt för att knuffa tillbaka fiender.

Ingenting i den kitet belönar tvekan, vilket passar en ande vars hela existens hänger på att någon annans desperata köpslut förs igenom till slutet. Bryt siktlinjen från henne och hennes attacker faller harmlöst till marken — en liten nåd, och ungefär den enda hon erbjuder.

Hon spelas som en marksman, om än en mycket okonventionell sådan: hennes mobilitet är helt knuten till att attackera snarare än till någon dash eller blink, och den förbrukas ur en manapöl som en caster istället för rollens vanliga resurser. Den ständiga rörelsen, alltid knuten till handlingen att slå, passar en ande som bara existerar för att någon någonstans behövde en skuld uppklarad i blod.